2010-04-05

A slap in the face when you expected a kiss

Så säger Anne på Grönkulla om snö i april. Efter flera underbara dagar då Helgafamiljen, var och en efter sin preferens, rensat rabatter, cyklat trehjuling, fikat utomhus, vaknar vi i ett vinterlandskap och jag drar mig citatet till minnes.

Men annars är livet bra. Tack vare det trådlösa nätverket kan jag ligga i sängen och avvärja kriser på jobbet. Jag njuter av doften av nybakade bullar liksom av tanken att jag inom kort slipper allt vad jobbkriser heter.

Svärmor är på besök, och underbarare farmor får man leta efter. Hon leker i timmar med Q, själv säger hon att hon inte gör någonting utan mest lyssnar på hans prat. Det räcker mer än väl. Förutom de ovan nämnda bullarna har de också gjort marsipangodis.

Pappa ringde igår kväll, och jag blev glad. Glad för att han ringde, glad för att han lät glad, glad för att han berättade att hans nyförvärvade hörapparat fungerar bra. Sedan undrade han försynt om jag hade tid att lösa DN:s litterära påsktävling med honom, och vi tillbringade tjugo trevliga minuter med att resonera om citaten. Underligt att vi var och en på sitt håll gissade på Selma fast ingen av oss kände igen citatet. Kan man känna igen någons språk på samma sätt som en melodi?

För mamma och styvfar är det status quo, men mamma har fått kontakt med en terapeut och min syster firar påsk hos sina gamla föräldrar.

Jag har koll på min lilla flock. Och själv ligger jag som sagt i sängen, fötterna är varma under duntäcket. Strax är det frukost.

Annandag påsk och livet är skönt.

6 kommentarer:

  1. Så ljuvligt.

    Den där snön smälter ju och då kommer dina rensade rabatter fram igen.

    Jag älskar att lösa litterära frågetävlingar med en familjemedlem - åh vad jag saknar mamma just där.

    Visst kan man ta ett citat på författarens stil. Jag har inte läst Gerda Antti på femton år och har inte en aning om handlingen eller personnamnen i någon av hennes böcker längre. Men förra året i någon av de citatquizzar som då föregick i bloggar jag läste var det ett citat som bara tveklöst var Antti. Och det var det. Och det är ännu roligare än att kunna citatet för att man känner igen historien eller personerna.

    Jag är barnsligt förtjust i citatgissningar och följde under ungefär ett år de som gick på två bloggar jag snubblat över och som skrevs av folk som läste åtminstone ungefär samma böcker som jag. Nu har de dött ut (citattävlingarna, alltså, inte bloggarna). Och jag har lekt med tanken på att fråga dig om du har lust att dra igång en kollektiv sådan. Ett citat i veckan, på svenska eller engelska. Reglerna vet du ju, du som varit med och lekt hos mig.

    SvaraRadera
  2. Gärna annannan! Jag delar din faibless, som du kanske har märkt.

    SvaraRadera
  3. Sökt förgäves på DNs nätupplaga efter citattävlingen... Här i västsverige har vi såklart en annan dagstidning.

    Åker du med mig till Price Edwards Island i framtiden, Helga? Jag tror jag behöver en reskamrat med samma Anne-intresse.

    SvaraRadera
  4. Orsa kompani lovar inget bestämt, men kanske skulle jag scanna in den där DN-sidan? Jag letade också på nätet men hittade inte tävlingen.

    Ja, jag reser gärna till PEI någon gång! Det återstår att se om jag lyckas indoktrinera någon av mina söner till att gilla Anne.

    SvaraRadera
  5. Åh jag vill också åka med! Och ha en scannad DN-sida! Och en hel tekopp!

    SvaraRadera