På lördag har vi julkonsert med kören. Jag ligger lite efter, för ovanlighetens skull känner jag mig osäker på några av texterna. (Jag tillhör den minoritet som tycker att det är lättare att lära sig text än melodi. Texterna fastnar direkt, med hjälp av dem kommer jag ihåg melodin.) Men jag vet att om jag bara tar mig tid ett par timmar den här veckan och sätter mig vid pianot så räcker det.
Sedan är det jullov fram till mitten av januari och då måste jag ha bestämt mig. Ska jag ta paus från kören under våren eller inte.
För en paus talar att jag har bestämt mig för att satsa ordentligt en sista gång på att försöka gå ner i vikt. Inga halvmesyrer mer, nu ska jag prova Itrim. Funkar inte det så skiter jag i det hela, då får jag väl vara en tjockis då. Alltså kommer det att gå åt en kväll i veckan (eller är det varannan vecka?) åt ett gruppmöte på Itrim.
Vidare hoppas jag innerligt att jag någon gång under våren har ett nytt jobb också. Det kommer att kräva en del av mig.
Och så kommer jag att missa den stora begivenheten som vi repar för under våren: körens resa till en vänkör i Norge. Anledningen är i sig mycket trevlig, min syster och hennes förtjusande fästman har äntligen spikat datumet för bröllop. Typiskt att två trevliga saker krockar med varann.
Ska jag alltså, när jag ändå inte kan vara med på resan, passa på att få lite mer luft i tillvaron, mer andrum?
Kanske, kanske inte.
För det är ju också så att körsången är något av det roligaste jag vet. Tack vare kören är musik hela tiden närvarande i mitt liv. Tack vare kören sjunger jag hemma. För mina barn, för mig själv. Det hade jag inte gjort annars.
Och till sist. Jag vet att de skulle sakna mig. Jag behövs både i min stämma och i hela kören. Hösten har varit bekymmersam med sviktande närvaro och många avhopp. Jag vill inte bli ett till.
Vånda.
Det är självklart att du klarar att gå ned i vikt! Men det kräver såklart att du är målinriktad och inte minst - tid att träna. Och när du väl kommer i bättre form så kommer annat i livet att gå lättare också. Om jag var du skulle jag ta paus från kören i ett halvår, särskilt som du inte kommer att kunna vara med på resan. Se'n kommer du tillbaka till hösten - vältränad och med massa extra energi! (från en som gått ner ett antal överviktskilon sedan i våras och som gärna predikar glädjen i att träna, men som även sjungit mycket i kör och vet hur kul det kan vara)
SvaraRaderaSka du köra Itrim på allvar kommer det att gå mer än en kväll i veckan, du ska ju träna X antal kvällar också.
SvaraRaderaJag håller med Emma, eftersom du ändå inte kan vara med på resan så kan du göra ett avbrott nu. Du saknas ju ändå kan man säga.
Det låter som att Itrim och gå ner i vikt finns någonstans på skalan mellan "bra & skönt när målen nås" och "borde / måste". Kör och sång verkar stå mer för "glädje" och "vuxentid".
SvaraRaderaIngen av aktiviteterna är ju i sig tokiga men vad är viktigast för dig i ditt liv nu? Om körsången ger mycket glädje tycker jag inte du ska välja bort det just nu när hemmalivet bitvis är slitigt och ett nytt jobb kommer kräva sitt. Där har du har redan två stora och viktiga utmaningar.
Maria
Du älskar ju din körsång - den verkar ge dig både glädje och energi. Energi att klara av t ex Itrim OCKSÅ?
SvaraRaderaDet handlar om en paus på en termin. Det är inget avhopp. Du förlorar inte kören och kören förlorar inte dig. Dessutom, att du inte ska vara med på vårens stora begivenhet gör att de i alla fall måste leva med din bortavaro på den eller de konserter som ingår där.
SvaraRaderaNaturligtvis kommer du att sakna kören under våren, men förhoppningsvis kan du kanalisera en del av den saknaden i viktminskningsaktiviteter, tex promenader när kvällarna blir längre och ljusar.
Du behöver det utrymmet för att ge ditt viktminskningsförsök en verklig chans. Du kommer mellan varven av saknad tycka att det är rätt skönt att inte behöva pussla in ännu en tämligen bunden aktivitet.
Och i september möts ni igen, kören och du!
Ja, jo. Ni har nog rätt, era klokingar. I att det är bäst att ta paus alltså. Men det känns fasen så svårt.
SvaraRaderaMaria träffar mitt i prick av sin beskrivning. Itrim ser jag inte fram emot med någon större glädje, men jag vill göra ett försök.
Fast träning har jag ju redan avsatt tid till, jag tränar redan nu så jag är inte så orolig över att uppleva den extra träningsdosen som så betungande.
Och visst vore det skönt med lite mer fri tid.