2011-02-14

Tio av 30 punkter om böcker

Jag har idétorka så jag snappar snabbt upp annannans i sin tur uppsnappade frågelista om böcker.

Best book you read last year
Det var nog Underbara dagar framför oss, Henrik Berggrens biografi över Olof Palme. Förutom att vara välskriven och intressant så fyllde den också en stor kunskapslucka hos mig. Inte bara rent historiska fakta, utan den förmådde också förklara och beskriva socialdemokratins storhetstid i Sverige. Mycket läsvärd alltså!

Claes Brittons Min mamma är död var också mycket bra, ärlig och gripande om ett svårt ämne.

A book that you’ve read more than 3 times
Oj, det finns många. Förutom all barn- och ungdomslitteratur som väl inte riktigt räknas (en bra barnbok läser jag minst tre gånger! Jag tror att jag läste The 101 Dalmatians 15 gånger bara på ett år när jag var åtta eller nio.) så finns det några självskrivna. Maken av Gun-Britt Sundström, The Good Husband av Gail Godwin, The Silence of the Lambs av Thomas Harris. Den senare kan verka oväntad men är en utmärkt bok, inte minst för den inkännande beskrivningen av hur det är att vara kvinna och FBI-agent. Sjöwall-Wahlöös romaner om brott liksom Coq Rouge-serien har jag säkert läst tre gånger.

På gränsen mellan ungdoms- och vuxenböcker balanserar två som påminner om varann i det att de beskriver en skolklass av flickor: Törnrosa - feernas tid av Ingrid Sjöstrand och Sången om S:t Croix av Gerd Brantenberg. Jag hade kanske inte läst dem så många gånger om jag upptäckt dem först i vuxen ålder.

När jag tittar igenom min bokhylla inser jag att jag har läst väldigt många böcker två gånger. Om en bok var bra måste jag läsa om den. Om en bok var dålig måste jag nästan göra det också (till exempel The Da Vinci Code - var den verkligen så kass? Ja, det var den. Fast spännande.)

Your favorite series
Anne på Grönkulla återkommer jag ständigt till, även nu som vuxen. De backas tätt upp av Laura och Kulla-Gulla. Med risk för att vara tjatig: Sjöwall-Wahlöö och Coq Rouge gillar jag som sagt också. De förra är mer välskrivna och har bättre person- och miljöskildringar, men båda ger bra tidsbilder. Sedan är ju Fogelströms Stad-serie alldeles fantastisk, och ännu roligare att läsa sedan jag flyttat till Stockholm. Häromåret läste jag om Agnes von Krusenstjernas Fröknarna von Pahlen, det är en märklig och ganska fascinerande läsning, om än med osannolika intriger på slutet.

Favorite book of your favorite series
Ja, det måste ju bli första Anne-boken. Det kvillrar i mig av förväntan när jag kikar över Mrs Lyndes axel, genom hennes köksfönster och ser Matthew Cuthbert - finklädd på en vardag - köra sin trilla mot Bright River. Vart i all världen är han på väg?

Spänningen stegras i de tre inledande kapitlen, med de genialiska titlarna Fru Rachel Lynde häpnar - Matthew Cuthbert häpnar - Marilla Cuthbert häpnar.

Och än idag förmår jag inte läsa om samme Matthews död utan att gråta.

A book that makes you happy
Böcker som gör mig glad kan delas in i två grupper, dels de som är riktigt bra, kanske rentav oväntat bra. Palme-biografin var en sådan. Eva Ströms översättning av Shakespeares sonetter också.

Sedan har vi böckerna med mys- och lyckofaktor. Hur kan det komma sig att de ofta är brittiska? Listan kan göras lång med allt från Sherlock Holmes till Barbara Vine, för att inte tala om alla barnböcker. Den hemliga trädgården, Narnia-serien. De ovan omtalade 101 dalmatinerna är en just sådan härlig engelsk barnbok, skriven av en verklig hundälskare. Glöm skrikiga Disney-filmer! Jag har tyvärr inte hittat den översatt till svenska, vilket är en skandal. Skulle kanske göra det själv?

A book that makes you sad
Förutom alla dåliga böcker som jag ändå, obegripligt nog, avsätter min tid till, var With Billie av Julia Blackburn, om en av mina idoler Billie Holiday och hennes tragiska livsöde en bok som gjorde mig ganska ledsen. Jag minns också att jag hade svårt att uppskatta den hyllade Angela's Ashes av Frank McCourt, jag tyckte helt enkelt att den var för sorglig och tröstlös.

Most underrated book
Gail Godwin och Anne Tyler är två författare som jag tycker förtjänar mer beröm och större försäljningssiffror.

Most overrated book
Don't get me started..  På senare år, Hypnotisören och Strindbergs stjärna. Även Millenniumserien måste ingå här. Ja, de är alla spännande böcker som gav mig stort nöje medan jag läste dem. Men förtjänar de dessa ohemula internationella framgångar? Nja.

För att inte verka hopplöst pretentiös ska jag tillägga att jag just nu läser en bok av Alice Munro som nämns som Nobelpriskandidat, och inte riktigt förstår hennes storhet heller.

Alice i Underlandet och Nalle Puh tycker jag nog är något överskattade också.

A book you thought you wouldn’t like but ended up loving
Hmmm.. Jag vägrade länge läsa Harry Potter men fick krypa till korset. Snart är det dags att införskaffa serien på svenska åt Q. O vad det ska bli roligt!

Favorite classic book
Jane Eyre, konstaterade jag vid omläsning häromåret. Gone With the Wind, räknas den som klassiker? De har båda så underbart egensinniga hjältinnor att jag blir alldeles glad.

7 kommentarer:

  1. Kul lista. Jag håller med om Hypnotisören, inte så bra som jag trodde. Jane Eyre är bra, men Stolthet och fördom är bättre. ;-)

    SvaraRadera
  2. Alice Munro var för mig samma upplevelse som Jeanette Winterson. Förmodar att jag mâste börjat i helt fel ände, eller sâ är detta tvâ författarinnor som delar läsarna i tvâ: Entusiasterna eller de uttrâkade?

    SvaraRadera
  3. Hej!
    Är det Dodie Smith som har skrivit boken om de hundra och en hundarna (dalmatinerna)? Jag har en bok av henne utgiven första gången 1960 och översatt av Pelle Fritz-Crone och utgiven på Bonniers Juniorförlag 1980. ISBN är 9148504122.
    Tack för dina boktips!

    SvaraRadera
  4. PS
    Hittade den på Bokbörsen för 50/55 kronor: http://www.bokborsen.se/page-start?issearch=1&sall=1&scat=0&maincat=1&extendedsearch=0&mediatype=0&sallstr=9148504122&screator=&stitle=

    SvaraRadera
  5. Älskar också Anne på Grönkulla, och Lilla huset på prärien-böckerna. Hade också en Sjöwall-Wahlöö-period och hade alla deras böcker, men efter att jag fått barn blev jag så blödig av mig att jag inte klarade av alla mord och gav bort hela serien "Roman om ett brott".

    SvaraRadera
  6. Milla! Stort tack! Jag är snart ägare till ett ex av De hundra och en hundarna. Och Bokbörsen sen, vilken underbar sajt!

    SvaraRadera
  7. Längtar till PEI-resan! Fast är lite rädd att det ska vara för kommersialiserat.
    Och "De 101 dalmatinerna" (på svenska) sträckläste jag högt för mina småsystrar någon gång på 60-talet. En gemensam läsupplevelse av rang.

    SvaraRadera