2012-03-28

Plötsligt händer det

Jag har just vaknat i hotellsängen då mobilen ringer, med morgonglad Q i andra änden. Lika morgonglad Y snattrar i bakgrunden, och så småningom får pappa O ta över luren. Med Dagens, nej troligen Årets Nyhet.

Y sov hela natten utan att vakna.

Vid nästan tre års ålder. Efter snart två år hemma med oss. Han har vaknat varje natt utan undantag, oftast mer än en gång. Panikslagen, förtvivlad, arg. Men på sistone har vi anat en ljusning. Han har inte varit lika rädd och ledsen längre, snarast irriterad. Han har tjatat om välling men somnat om mitt i tjatet.

Och nu. Äntligen.

(Och så hoppas vi innerligt att det inte dröjer två år till nästa gång.)

8 kommentarer:

  1. Grattis!

    Fler tjänsteresor åt Helga?! (Särskilt heja till O, dock, som jag förstår har stått för mesta nattvakandet)

    SvaraRadera
  2. Har det hänt en gång kan det hända två! Och tre! osv. Grattis!

    SvaraRadera
  3. Nu sover dom som de två små grisar de är. Vi får väl se. Uppdatering i morgon bitti./O

    SvaraRadera
  4. Gud så skönt det måste vara! Jag kan inte föreställa mig hur det skulle vara om N vaknade varje natt. Han sover oftast som en stock från 21.00-06.30. Men, visst har det hänt att han vaknat och gråtit otröstligt, då sitter han upp i sängen med stängda ögon (vi tror inte ens att han är riktigt vaken faktiskt) och gråter smått hysteriskt. Men, han brukar somna om fort och bli tyst. Det han däremot gör är att han pratar en del i sömnen, gnyr till och vänder och vrider på sig en hel del. För att inte tala om den entimmes långa proceduren i sängen INNAN han somnar. Nåja, som sagt, vi ska inte klaga för han sover bra. Om bara VI kunde sova lika bra så....

    Grattis igen, sömn är ju faktiskt ovärderligt, såväl för barn som föräldrar.

    SvaraRadera
  5. O är värd alla hejarop. Utan honom vill jag faktiskt inte tänka på hur det hade slutat.

    SvaraRadera
  6. En natt till. Sista timmen var jag dubbelmackepålägg. Men det sovs. Lillemann har dock egenheten att dra täcket över huvudet vilket oroar mig lite./O

    SvaraRadera
  7. HejaHejaHeja hela familjen Helga men särskilt O! Vi är också en tvåbarnsfamilj och när vår första dotter kom (3,5 månad gammal) så höll hon faktiskt på att knäcka mig men framför allt vårt äktenskap med hennes icke-sovande.
    Hon vaknade varje till varannan timme hela nätterna, somnade sent på kvällen och vaknade ALLTID kl 5 eller tidigare. I ETT HELT ÅR.
    Min man gick upp i stort sätt varje morgon för att hans fru inte skulle gå under helt.

    Inför barn nr 2 gjordes en krigsplan upp. Hur skulle vi kunna maxa sömn åt alla? Allt för att inte knäckas igen. Och vi fick en son (11 mån vid ankomst) som sov. Punkt. Snopna men glada tog vi tag i andra "problem" som dök upp istället: svartsjuka mellan syskonen, totalt ägande av mamman av ett av barnen och lite annat smått och gott.

    Nu, snart 3 år senare, känns det som om familjen landat och trivs tillsammans! Jag törs inte tänka på vad vi gjort om tvåan inte sovit. Då hade vi nog inte haft en familj tillsammans längre.

    Tack Helga för att du skriver, din blogg är viktig!

    /Madeleine, Mamma till L och T.

    SvaraRadera
  8. -Äntligen!

    Heja O! /Stella

    SvaraRadera