2012-10-06

Sexchock

Jag gjorde Q rejält häpen igår kväll. Vi satt i soffan och tittade på TV, och jag stickade. Även han höll i sin stickning, som han inte rört på flera månader, och ville att jag skulle visa. Men han var trött, hungrig och grälsjuk och orkade inte koncentrera sig, vilket gjorde att han inte klarade att sticka, vilket i sin tur gjorde honom arg. Jag fick flera tillfällen till tålamodsträning.

Helga (räknar maskor): ... fyra, fem, sex..
Q: Sex! Hahaha! Snoppen i snippan, då gör man sex.
H (låter sig varken chockeras eller provoceras): Ja, att stoppa snoppen i snippan kallas för att ha sex. Ha sex, inte göra sex.
Q (fortfarande grälsjukt): Det har du och pappa inte gjort!
H: Joho.
Q: VA???? (paus) VARFÖR då?
H: Man kan ha sex utan att vilja göra barn, för att det är skönt.

Q ger mig en obeskrivbar blick. Han är tyst en lång stund. Sedan bråkar han mer än någonsin och jag har drygt göra att få honom till middagsbordet. Så fort han har fått mat är han snäll som ett lamm och resten av kvällen fortskrider utan incidenter. Eller sexchocker.

4 kommentarer:

  1. Hahaha, jeg husker at "frøken" på skolen (hun var altså gift og hadde tre barn) fortalte klassen min da vi gikk i fjerde klasse at hun hadde hatt en elev mange år før som hadde intervjuet alle lærerne sine om hvor mange barn de hadde også sagt triumferende: "Da har du gjort det tre ganger!" men så sa frøken noe meget sjokkerende: "Men vi gjør det jo mye oftere fordi vi liker det!" Det ble helt stille i klassen. Jeg tror aldri det hadde vært så stille der før. En slik innrømmelse fra en voksen var, ja, sjokkerende! Men i ettertid ganske så festlig å tenke tilbake på.

    SvaraRadera
  2. Jag vet att jag har kommit med den här förr, men den är oslagbar i sammanhanget:

    http://www.youtube.com/watch?v=I_Vs06Z1Du8

    SvaraRadera
  3. Men gud, jag tror inte jag hade funnit mig på samma sätt som ni. Bra svarat!

    SvaraRadera
  4. Q är nog inte ensam om denna missuppfattning, och delvis är det faktiskt litteraturens fel. Alla, precis alla barnböcker om så-blev-jag-till utgår från just det perspektivet. Sedan nämns det i en bisats att det är skönt också. Men det är inte konstigt att ungarna tror att ett barn = ett samlag.

    SvaraRadera