2013-10-24

Måndagsexemplar

På min sköldkörteldoktors inrådan gjordes idag ett ultraljud av min sköldkörtel, han tycker att den är förstorad. Det har den varit hela mitt liv, tänker jag, det syns tydligt på foton, så jag oroar mig inte särskilt.

Ultraljudsdoktorn grejar länge och väl, jag stirrar på skärmen och förundras över hur han kan få ut något vettigt av det grå flimret. Luftstrupen tror jag mig se ibland, men inte mycket mer. Jaha, du har ju en knölstruma, säger han sedan. Har du besvär av den?

Nej, det kan man verkligen inte påstå. Jag drar kort storyn om hur sköldkörtelproverna togs för tio år sedan (herregud!) när IVF-hövdingen på Sahlgrenska trodde han kommit på varför jag aldrig blev gravid. Sedan dess har jag ätit medicin och undrat om jag verkligen behöver den. Men doktorn (en annan doktor) påstår att jag gör det, så jag fortsätter.

Precis efter diagnosen gick jag med i ett nätforum för sköldkörtelsjuka men efter att ha läst där i någon dag gick jag skyndsamt ur. Patientföreningar kan nog vara bra på många sätt, men den här tycktes mig bestå av knäppgökar och hypokondriker. Var man inte sjuk innan, nog blev man det av att dras in i den gemenskapen.

Nå, doktorn gillar inte riktigt det han ser så han vill göra en biopsi, eller punktion, har glömt vad han sa. Sticka en nål i mig åtminstone. Det låter inte så trevligt men än en gång, jag vägrar hetsa upp mig.

Jag går en promenad i skogen bakom Sophiahemmet och äter lunch på Östra station. På vägen tillbaka till jobbet tänker jag att jag är ju trött. Men att det beror på sköldkörteln tror jag inte på.

Sedan tänker jag att jag är ju ett måndagsexemplar ändå, det är då ingen ände på skavankerna. Sitter och känner mig dyster, tills jag bestämmer mig för att gaska upp mig. Drar mig till minnes en annan IVF-läkares - jag har träffat många - ord: Vet du ett annat uttryck för fullt frisk patient? Inte tillräckligt utredd.

5 kommentarer:

  1. Men suck...
    Men du, kan sköldkörteln ha att göra med att du går upp i vikt lättare?

    SvaraRadera
  2. Ja, det hade man ju kunnat hoppas. Det hoppades jag då 2003, tänk om det fanns en mirakelmedicin som gjorde mig glad, smal och på smällen!

    Det gjorde det inte.

    I teorin så visst gör underfunktion i sköldkörteln att ämnesomsättningen minskar. Men för det första äter jag medicin för att kompensera detta och mina värden är tydligen perfekta. Och för det andra tror inte ens jag - tyvärr - att det är något fel på min ämnesomsättning. Jag har nämligen en strålande aptit. Alltid. Till och med när jag är sjuk. Eller ledsen. Eller vid alla andra tillfällen då folk går ner i vikt.

    Jag har ju en släng av PCO också, och även det ska ju bidra till övervikt. Så det finns nog många faktorer bakom mina viktproblem (som ju är betydligt mindre än vad de varit, så jag ska inte klaga!). Men den största faktorn är helt enkelt matintaget. Häpp!

    SvaraRadera
  3. Du skulle bo ihop med mig ett tag - jag lagar äcklig mat rätt ofta!

    SvaraRadera
  4. Ahaaa! Det kunde ju vara en lösning!

    SvaraRadera
  5. Jag tycker om din inställning och blir glad av att läsa här. Inte av att höra om sruma, biopsier och annat fanskap, utan för att du har koll på vad som är viktigt och vad som bara är stenar i skon. Ork och god hälsa önskar jag dig.

    SvaraRadera